Hade helst sluppit…

Detta fantastiska svarsbrev emottogs, efter ett (från Lill bitchens sida) ovanligt artigt formulerat klagomål om Rullstolstaxis fenomenala oförmåga att komma i tid.

”Hej

Vi vill börja med att be om ursäkt för att det har tagit så lång tid innan du får svar från oss.

Vi har sedan en tid tillbaka problem med att beställda färdtjänstbilar inte dyker upp eller är försenade, trots att resenärerna bokar i mycket god tid innan. Genom avtalsuppföljning har detta påtalats för Taxi Kurir och Sverigetaxi som arbetar för att få upp kvalitén inom sin verksamhet, både genom utbildning av sina förare men även justeringar i sina trafiksystem så att taxibilarna bättre passar tiden.

Detta är en prioriterad fråga för Färdtjänsten och vi bevakar detta noggrant och vi ställer alltmer högre krav på taxibolagen.

Vi är ledsna över att du har drabbats så hårt och vår förhoppning är att du kommer att märka av en förbättring inom kort.

Vänliga hälsningar
Kundservice för färdtjänst och sjukresor”

Detta var i november.

Tänkte bara redogöra lite för vad som hänt nu två månader senare.

Rullstolstaxi är fortfarande inte i tid. Förlåt det var en lögn. De är kategoriskt aldrig i tid.

Däremot blir jag dubbelt meddelad om att de inte kommer i tid, av växel och förare.

Samtalen går till såhär:

Vxl: Hej, din bil kommer tyvärr bli sen…

Lb: Hej, otippat.

Vxl: Nervöst skratt

Lb: Vet du när den kommer?

Vxl: Nej, det beror på trafiken.

Lb: Ok, hej då. (för vad är poängen med att hyvla av Lisa för 180e gången om att bilen var förbokad långt innan?)

Samtal 2

Förare: Hej det är Taxi!

Lb: Hej Taxi.

Förare: Roat skratt följt av, är där om ca 5-10 min.

Lb: Ok, vi ses.(för vad är poängen med att hyvla av Taxi för 180e gången om att 5 och 15 inte är samma sak?)

Min stilla undran nu SLL är: När infinner sig inom kort? Och vad lägger ni in i begreppet förbättring? Är det tänkt att det kommer att märkas?

Och I know, Lill bitchen tillhör de där 2% av såndär okynnesåkandes jävel som inte kan vänta hela dagen på att komma till sin destination, när alla andra enligt kundenkäten alltid är supernöjda.

Men for F**ks sakes, ORDNA!

Ett kort, kort

Ibland blir en aningen peed off av sopiga system och än sopigare byråkrati.

För några dagar (veckor, time flies, utkast, fortsättning följer…) veckor sedan förlorade Lill bitchen sitt färdtjänstkort (som i, fick det inte tillbaka av chauffören, ord mot ord, yada yada, -kort borta), vilket skapar rätt stora hinder i vardagen. Lill bitchen kontaktar då kundtjänst, hon måste ju ha ett nytt.

Förut kunde en åka om en bara hade memorerat sitt kundnummer (naturligtvis kan Lill bitchen sitt), men för att stävja fusk och oegentligheter har SLL förhindrat denna metod. Motsäger givetvis inte stävjande av fusk och oegentligheter men just denna metod skapar vissa hinder i praktiken:

1. Det tar fem dagar att få ett nytt kort
2. Har en ett jobb kan en inte vara hemma fem dagar.
3. Om en har generellt tillstånd så har en inte specifika arbetsresor.
4. Utan specifika arbetsresor kan en inte få arbetsresor utan kort.
5. För att få arbetsresor trots att en har generellt tillstånd krävs ifyllande av en blankett som ej kan fyllas i online och som måste skrivas ut och scannas, enligt blanketten ska denna vara underskriven och således torde den behöva scannas och skickas tillbaka, vilket en säkert kan ägna sig åt om en lyckas ta sig till jobbet för att använda en scanner.
6. Sjävklart kan kollektivtrafik användas om en som lill-bitchen har tur och bor vid tillgänglig sådan. Om det inte vore för det faktum att färdtjänstkortet också är ett access- kort som då också givetvis är borta.
7. Om en nu lyckas ta sig till jobbet, använda scannern, ansöka om arbetsresor, så förutsätter det att ens arbetsplats är konstant geografiskt, då du bara får arbetsresor mellan hemadressen och en annan given adress.
8. Om en teoretiskt tänker att en ger sig på plankning, vilket är halvknepigt då permobiler inte är så smidiga i spärrarna, så ska en dessutom planka igenom sin assistent som vanligtvis åker kostnadsfritt  på kortet som en numera inte har.
9. Sa Lill bitchen att det tar fem dagar att få ett nytt kort?

Kundtjänst har också en fantastisk respons när de inte ens försöker låta bli att låta chockade över att en har ett jobb och tycker det vara problematiskt att inte kunna ta sig dit på fem dagar. Här skulle en kunna behöva lite kompetensutveckling i hur personer med funktionsnedsättning lever. Och då är Lill bitchen fullt medveten om att hon i färdtjänst-termer är ”Sjukt unik” som inte bara jobbar utan gör det fem dagar i veckan och på olika platser, olika tider, olika dagar.

Vad vill då lill-bitchen säga med allt det här? Vi börjar med det självklara och ständigt återkommande tipset i denna blogg. Gör om gör rätt!

SLL, det känns som att ni kan hitta en metod för att stävja fusk och oegentligheter men samtidigt låta kollektivtrafikresenärer ändå ta sig till jobbet, eller varsomhelst för den delen. För Lill bitchen antar att ni noterade att det var ju endast resor till arbetet en möjligtvis kanske eventuellt skulle kunna få. Det här med fritid är högst överskattat enligt SLL-norm uppenbarligen.

Lill-bitchen skulle gladeligen och kan nästan våga sig på att säga tacksamt emotse en revidering av rutinerna vid förlust av kort och perioden då utskick av kort sker, som skulle göra det möjligt att ändå komma någonstans.

Lill bitchen förväntningar på färdtjänstförvaltningen är inte skyhöga, men tänker att en nytt system för korthantering inte borde vara helt orimligt.

(som kuriosa kan meddelas att det plankades något så djävulskt, all courtesy of SLL)

 

Serviceresa? Say what!

Jupp, ni läste rätt. Branschen vill att vi överger begreppet färdtjänst, till förmån för det i detta sammanhang hejdlöst humorfyllda begreppet serviceresa. Det smått problematikska med denna nymodighet är enligt Lill bitchen, att ordet i sig inte skapar service. Det måste som till mer, så som låt säga faktisk service!

Låt Lill bitchen exemplifiera.

Enligt SLL får man som resenär tillstånd att kostnadsfritt ta med sig barn i bilbarnsstol, endast om det är biologiska barn. Om du råkar ha syskonbarn, styvbarn, syskon eller har familjekonstruktion som ifrågasätter norm, då ska halva taxameterbeloppet hostas upp. Detta trots att barn åker gratis eller till kraftigt reducerat pris i ”ordinarie kollektivtrafik”.

I Lill bitchens fall innebär det en oskälig kostnad och ojämlik livssituation om hon, lever i relation med någon som har barn eller är familjehem eller vill vara barnvakt.

När man ifrågasätter detta i kontakt med SLL, får man till svar att ni har andra förmåner! Hur detta nu är förmån??? Men visst vi okynnesåkare får tex göra kortare stopp för att tex hämta paket. Att SLL tjänar i effektivitet och minskade kostnader i att inte behöva skicka en ny bil, talas det tyst om kring denna förmån.

Lill bitchen undrar enligt vilken av rättighetskonventionerna SLL anser sig ha rätten att definiera familj och relation till barn? Varför finns ett behov av sådan begränsning?

Det SLL gör är att klamra sig fast vid förlegade normer av familj och visar på att service gällande resor, handlar om snygg paketering mer än ett tjänsteinnehåll baserat på kunders önskemål.

Så branschen kan väl börja i rätt ände, se till att först leverera service, sedan kan ni byta namn!

Och SLL, gör om gör rätt!

Okynnesåkande brottslingar!

Först finns ett behov att ta upp vissa saker om Susanne Birgerssons ledare i DN. http://www.dn.se/ledare/signerat/fardtjanst-jobbigt-att-behova-trangas-med-andra/

Precis som du nyttjar kollektivtrafiken, nyttjar vi färdtjänsten. Ytterst få utnyttjar färdtjänsten, säkerligen färre än som plankar i exempelvis t-banan.

De flesta avgifterna för färdtjänst följer kollektivtrafikens avgifter.

 ”att otrevligt bemötande ibland reflekterar det egna uppträdandet” är en direkt förolämpning. 

Det är ytterst pinsamt för DN och för ledarsidorna, att en skribent levererar sådana sakfel och bristande research, men mest pinsamt är det för dig Susanne Birgersson. Riktigt pinsamt.

Det finns också ett behov av att återigen ta upp Försäkringskassan.

Tydligen så är man fuskare om man är ute på krogen om man har assistans, då FK använder krogbesök som bevis för brott. http://www.expressen.se/nyheter/drack-ol-i-rullstol–lurade-inte-f-kassan/

Då vet man vad man har att vänta då, för Lill bitchen har assistans 24/7 och är ute på stan flera gånger i veckan. Om aktiv tillvaro anses vara fusk med assistans, då är det livstid på kåken som gäller för Lill bitchen framöver.

Det här med att assistansen skulle vara till för att styra upp existens på lika villkor, har staten och Försäkringskassan glömt bort det? Det verkar tyvärr inte bättre. Det är fan dags att börja komma ihåg det!

Ve och fasa! Vad ska samhället ta sig till med de där funktionshindrade… Okynnesåkande brottslingar är de allihopa… And they are coming for you!!!

Inte bara 65 minuter…

Det var nog ett tag sedan Lill bitchen nojsade om färdtjänst. Hon brukar undvika ämnet då det oftast gör henne på sämre humör än vad hon var på innan, något som inte gagnar någon.

Lagen har sedan 1997 inte reviderats en enda gång ur resenärperspektiv. Jo, självklart är önskan att alla ska resa i det generella kollektivtrafikutbudet men vissa kommer aldrig fixa det. Dessa resenärer kanske inte är supermånga, men de ska fan kunna få ett trafiksystem som är fungerande.

I Stockholm säger man så här,

men lill bitchen, majoriteten resenärer är över 80 år och reser en gång om åretish.

Fine! Vi säger att de är supernöjda, men de 0,3 %, som inte är halvvägs i graven, som hör och häpna inte ligger i koma och som vill åka till jobbet, sen till pojkvännen, vidare till pushern, via mamma, förbi byggvaruhuset, pit-stopp på krogen och på småtimmarna hem igen, för dem ska det också funka! Dörr till dörr är inte en lyx här, det är det enda sättet att komma utanför sin egen.

Fast här, här blir färdtjänsten blank, som ett autismliknande tillstånd x 100. Man får inte kontakt. Då ska läggas till att Stockholm toppar kvalitetstoppen.

Det ligger nära till hands att tro att 65 minuters-förseningen som lill bitchen drabbades av idag ligger till grund för detta inlägg, I wish! Oh how I wish…

 

Det är skönt att vara sig själv…

Lill bitchen kan enkelt sammanfatta kärleksdagen med att det inte riktigt är hennes tekopp, men vad gör det? Hon har hittat något hon är bra på! Å är man bra på något så ska man göra det mer!

Så, vi kör!

Alltså Raymond Hellmark på Veolia Transport! Sluta yra i nattmössan! Vaddå ”om fler dyker upp”? Dyker upp till vad? Inte många jag känner har som hobby att spana på passerande bussar. Och inte heller i grupp. Så vart ska vi dyka upp? De resenärer ni idag har stod de samlade någonstans när du åkte förbi och så valde du att plocka upp dem? Och vips kom ni på att det här gör vi några gånger om dagen, vi byter ut några på vägen. Ja, vi gör en regelbunden tur. Skulle inte tro det nä.

Delas det ut bonusar för yttrande av pundigheter om tillgänglighet och användbarhet? De börjar nästan bli så många att det är värt att samla dem i en egen blog.

Imorgon återkommer Lill bitchen till Färdtjänsten i Stockholm och hon har en bra känsla om att det inte kommer bli ett kärt återseende från SLs sida. För att visa var ribban ligger så får ni mitt femte samtal till växeln återberättat:

LB: min buss ska komma nu men det är ingen idé för mig att ta den nu för jag hinner inte till mötet, så du kan ta bort den.
Vxl: Fast jag kan inte ta bort den, den har gått ut.
LB: Nähe, men jag ska inte åka så boma den.
Vxl: Men den har redan gått ut…
LB: Ja men försent på förseningen.
Vxl: okej, jag tar väl bort den då…

Dagar som denna saknar jag verkligen när man på Taxi kurir bara fick prata med Anna, Vanna och Göran! De kunde ta skit när den skulle tas men de kunde fan också trolla!

Det är skönt att vara sig själv…