Reklam på Tv

Reklam på tv är till för att få oss att köpa produkten och minnas namnet, men jag blir bara lack som satan.

De som hittar på de här filmerna är antingen påtända eller bara körda i huvudet.

Att de klipper in reklamen och sabbar tempot och stämningen, gör det hela värre.

Mina hatobjekt just nu är:

Bebisapan som vädjar om att vi ska sluta äta bananer och dricka energidryck istället.

Ja, tjuvjakt och skövling av skog att leva i blir apans död. Inte bananbrist!

Have a happy period… Nä, knappast och det blir inte bättre av den designade plåtasken, inte ens om man är 15. Alla vet ju ändå vad som är i om det nu känns kymigt!

Expertens tre tips på hur du blir fin i håret, schampo, balsam och styling. Tack, då vet jag!

Du märker inte att jag ibland har urinläckage. Nä, hur ska jag veta det?

De som har inkontinens går inte omkring blöta i baken och luktar kiss. Skärp er!

Inom vården används gärna blöjor för att det är billigare och att sätta på en binda är trixigare. De skiter i om det märks, alla andra köper bindor redan och inte för att det märks utan för att det är skönare.

Vården med sin i många lägen vedervärdiga människosyn tycker att enkelhet går först oavsett reklammakarnas idoga försök.

Och vården är inte ensam. Mitt i snökaoset blev min kompis som använder rullstol nekad att följa med bussen, men inte barnvagnen. Förklara den!

Allmänheten måste göra sitt och det är genant att vi inte kommit längre med synen på kvinnor, annan etnisk bakgrund, sexuell läggning eller personer med funktionsnedsättning.

Tycker jag!

Annons

Späckhuggare, vargar och andra husdjur

Om man tror någorlunda på evolutionsteorin så kan man snabbt konstatera att djuren bebodde denna planet först.

Med det i åtanke vill jag ventilera några saker.

Här om dagen stod det i tidningen att en späckhuggare på en djurpark mumsat i sig sin djurskötare efter att först ha haft en lekstund. Förklaringen lydde att han nog var uttråkad. Tror fan det, istället för att leva i en stor ocean ska han vara nöjd med en swimingpool där han dessutom måste underhålla.

Eftersom vi människor nu finner ett underhållningsvärde i detta, kan vi istället skapa en realityserie.

Vi tvingar helt enkelt en godsägare att bo i en fängelsecell där han får utöva olika konsttrick och så tv-sänder vi det.

Vargarna: Djurparken bygger så keffiga hägn att de rymmer och då uppstår kallabalik i hierarkin att man måste skjuta av allihop. Kanske låta dem leva fritt är en ide. Fast där riskerar de samma öde, eftersom vi nu brett ut oss och då får de minsann maka på sig. För vargen var ju inte alls där först.

Angående husdjur, så absolut, de är hur mysiga som helst, har själv haft katt, men de är djur inte substitut för människor. Många behandlar dem som sina bebisar, daltar, skämmer bort och ska ha med dem överallt och omgivningen ska vara så jävla förstående och intresserade.

De är inte barn, de fixar att var själva, de kan sova på golvet och de kan äta djurfoder, det är djurägarna som inte fixar det.

Skärp er, om det är bebisar ni är ute efter skaffa det, låt djuren vara djur.

De är som sagt inte placerade här för vår underhållning.

Nu låter det som att jag är jordens största djurvän. Inte alls, äter tom kött, men, det gör jag bara för att det finns att köpa på affären, skulle jag behöva jaga för att överleva så skulle jag bli vegetarian, Jag tycker att djur hör hemma i det fria och jag tycker att matindustrin inte gör tillräckligt för att sköta djuren.

Bara för det tänker jag äta vegetarisk soppa och hembakt bröd!

Klockren kampanj för att öka kulorna

Idag släppte det fackförbund jag tillhör, sin briljanta kampanj slogan
"Jag är värd mer än 0 kronor i löneökning"

Klockrent!

Och jag tänker köra stenhårt på det!

Inte för att utsikterna för en löneökning värd att jubla över, ser så
bländande ljusa ut för närvarande.

Utan som ett mantra för att fortsätta öka mitt karriärmässiga värde.
Värdet som nyligen kunde gjort en liten stegring, men… bara ett skenande
kan vara gott nog.

För lill bitchen är aldrig gratis, finns inte på rea och när hon
säljer sina tjänster, så gör hon det numer till de som har en AAA
kreditvärdighet.

Om de inte erbjuder något annat som kan locka mer förstås…

Freefalling

Paniken, när man råkat trycka på "skicka" av misstag…. Shit, shit, shit, förlamningen av chockskadan kickar in och insikten om att man inget kan göra sköljer sakta över en och till slut, är det bara att gilla läget.

Alla har någon gång gjort det, jag gör det ganska ofta, av just misstag eller otålighet.

Men ibland måste man bara våga, ta hoppet ut medvetet och låta saker i livet förändras.

Jag har hoppat! Och har den där känslan av skräckblandad förtjusning i kroppen, som man får av adrenalin eller av g-krafter.

Nu hoppas jag bara att jag landar mjukt. Att fallskärmen löser ut.

Om det blir så, kan det tom bli prima!

Och skulle det gå riktigt illa och man smackar i backen rejält men
överlever, kan du finna den stora glädjen i att inget, absolut inget kan
hindra dig att gå med i DHR, om du nu inte redan är det förstås…

Monday, monday

Riktigt bra låt av The Mamas & The Papas. Bandet där en medlem hade ett sjukt osunt pappaförhållande till sin dotter, har det visat sig. Uäk, får verkligen rysningar.

Ett litet sidospår jag vet.

Generellt sett är inte Måndagar särskilt angenäma, fast för mig gäller oftast skit genererar mer skit oavsett dag. Har det väl börjat så djävlas universum tills du ger dig eller tills du revanscherar dig.

Fast trots det är Måndagar ingen favorit, den har som dåliga vibbar.

Men idag, ja trafikkaos, bla, bla, bla, idag hade tjillevipp med sig äppelpaj som pojkvännen bakat.

Det är ett sätt att göra så att lillbitchen blir full av charm och mys, oväntade och toksnälla handlingar!

Fast om bitchen fasades ut, då hade du varit utan denna fenomenala blogg. Full av charm och mys eller liten bitch i rullstol?

Jag tror på combon!

The Mamas & The Papas – Monday, Monday

Har jag sagt vad jag tycker om…

Strumpbyxor! Det är ondskans verktyg, säkerligen uppfunnet av en sinnesrubbad man som ville jävlas med hela kvinnosläktet.

Nu tänker ni säkert, men ha inte det på dig då.

Om det ändå vore så enkelt, men se nedan

Nu har jag hållit mig sjuuukt länge, men nu töjer jag inget mer…

Dra åt helvete va fördjävla kallt det är!

Det är nästan så att jag vill stämma mina föräldrar för att de gjorde det uppenbart ogenomtänkta valet att emigrera till landet som vädergudarna glömde. 

De här klimatförändringarna som upphaussas till att vara så förödande, anser jag misslyckas katastrofalt med att höja temperaturen, så nu tänker jag hjälpa till.

Nu tänker jag delge min strategi.

Först ska jag bli snuskigt rik, sen ska jag flyga helikopter och flygplan vart jag än ska, tills jag storknar eller tills Sverige har en konstant medeltemperatur på +25 grader.

Och nåde den som försöker hindra mig, jag kommer se det som ett diaboliskt sabotage och hets mot folkgrupp eller ren och skär ondska!

För övrigt blir jag så himla smickrad av att man känner mig väl!

"min bara min S" svar på när jag berättar att jag sitter och bloggar:

– Ska du blogga om någonting trevligt eller är du bara en surfitta som vanligt?

Det är äkta kärlek! 😉

SF anytime, sometime or maybe never ever!

På alla hjärtans dag fick jag och "min bara min S" snilleblixten att vi skulle skippa skiten på tv och använda SF anytime, men satan i gatan att vara besvärligt.

Först måste man omregistrera sig för att de gjort om tjänsten, sen måste man använda rätt webbläsare för att komma åt in-loggningen, sen måste man ladda ner och installera ett program, men vill man inte göra det så kan man streama. Fast gör man det så kan man tydligen inte se det i storbild och få det textat samtidigt.

Detta fiasko kostade för visso bara 40 spänn, men kom igen! Hur meckigt ska det vara att se en film.

Ett annat konstaterande som "min bara min S" gjorde är att folk sällan jobbar på film. De flummar runt men har ändå cash. Hur funkar det utan jobb, arv eller kriminalitet? Let me know!

Jag är väl medveten om att jag får min inkomst genom ynnesten att få pyssla med något extremt givande som dessutom lämnar avtryck. Trots det är mitt liv och mina drömmar så mycket mer intressanta att jag inte skulle tveka ett ögonblick på att sluta jobba för gott om jag ramlade på rikedom. Om man när man har medel ändå känner sig nödgad att fortsätta jobba för att känna sig meningsfull, då är man ta mig sjutton fattig på riktigt. 

Pucko… tyvärr inte bara en kultdryck!

Idag var jag på konferens på ett ställe som kan tillgänglighet men som upprepat gör sådana dunderblunders att man bara vill grina.

De verkar immuna mot att lära av erfarenhet och omgivning.

Jag får illavarslande mentala symptom av att ens vara i närheten av fullfjädrade idioter än värre är det att interagera med dem.

Jag skäms för att vara known by association.

Jag säger inte att man måste vara Mensakandidat för att berättiga sin existens. Men, om man påstår sig know sitt shit, så know your shit! Annars låter man någon annan göra det rätt och få cred för det. Istället kan dessa utomordentliga puckon ägna sig åt att göra annat och besvära någon som inte bryr sig ifall de blir utsatta för ondskans verktyg, det vill säga likasinnade!

Djupt andetag 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10

Så där ja, mycket bättre!

Tårta, mello och bebiskiss i sängen – en helt vanlig helg

Hela helgen drog igång med toktempo. Först familjebesök i åtta timmar med indisk mat och tårtkalas. Supermys med skruttgurkan och Hjalmar smurfen. Undantaget kiss i sängen.

Mellolördag med favvo Månsa och suveräne Dolph. Rent musikaliskt äger Salem.

Och förstå skiten i urvalet av alla sökande om man tar med en sopig låt med om möjligt ännu sopigare text "Känner mig bekväm när jag släpar hem nån – jag är singel"

Och du kommer fortsätta vara det, fjant!

Söndagsmys med Tösabit och Bebiskorven. Galet coolt att känna sparkarna i magen. Lite sugen, men bara liiiite. Ska bara lägra en lämplig pappa först och gifta mig och bli oförskämt rik bara… och just det flytta till New York, sen kanske jag är lite mer sugen…kanske. Finns ett gäng kids i min nära omgivning och kvoten på tio barn som jag tycker om börjar fyllas. Och för att vara jag är det stort. Bara för att de är små är inte synonymt med gullig, väluppfostrad eller har gulligt bajs.

Första mantrat bebisar som ska umgås med mig får höra är: Bajsa och kräkas gör man inte i mitt knä, du har en mamma och pappa, har de valt att skaffa dig så får de ta din skit också, hela livet.

Hårt kanske någon tycker nu, men kom igen det är ingen som sagt att livet är så satans lattjo…

Och om jag nu skaffar egna, så får världen ta ett djupt andetag. Jag i förbättrad version! Håll i er!

Här och beyond!

Igår påbörjade jag projektet med att göra min blogg känd i världen. Förhoppningen om att någon mer än älskade vänner och några få lojala fans ska följa den tändes. Jag var så engagerad och började pinga till höger och vänster, trots att min jobbarkompis F upprepat vilket skitverktyg jag valt. Och tyvärr har han rätt, verktyget är keffigt, mitt glada engagemang omvandlades ganska snabbt till förtvivlan. Förutom skitverktyget så bidrar mitt ointresse för datateknik till att min berömmelse sinkas. Inte för att det är målet, men ni vet… om man kan få ett fan till… why not.

Jag önskar att intresse för olika saker på något sätt bara kunde tankas ner i hjärnan, lika snabbt som ett dataprogram. Och med tanke på att vi bara använder en fraktion av hjärnans kapacitet känns det som att möjligheten finns där, på ungefär samma sätt som att vinna 25.000 i 25 år.

Uppenbarligen låg självbevarelsedriften lite lågt efter gårdagen, så jag började fibbla med hemsidan på jobbet. Det gick sådär…som sagt, finns en anledning till att bloggen inte heter "Computer mastermind".

Fast jag är tack och lov inte ett fullkomligt tekniskt missfoster, hemsidan är uppdaterad och bloggen pingad.

Hej världen!