Innocent til proven guilty

Posted in Uncategorized with tags , , , , , , , on februari 6, 2017 by litenbitchirullstol

I denna blogg har tidigare konstaterats att livet med personlig assistans inte är ett livsstilsval. Utan det är ett medel för att kunna ha någon typ av oberoende och självständighet och faktiskt det man kan kalla för någon typ av liv.

Under torsdagens utfrågning i Socialutskottet var myndighetssverige generösa med att upprepa det inövade mantrat ”fusk, oegentligheter, överutnyttjande och avancerade bidragsbrott”

Inte ett dugg otippat för oss som varit involverade i debatten. Inte ett dugg otippade är heller ledamöternas puckade frågor som bara belyste hur de inte alls har koll på läget. Som i överhuvudtaget.

Det som ändå stannade kvar efter dessa timmar av mitt liv som jag aldrig kan få igen, är hur det så rakt ut är ok att kategoriskt förutsätta att alla assistansanvändare är latenta bidragsfuskare. Som att vi har ett tvångsmässigt beroende att utnyttja ersättningssystemet.

För att det är ju inte så att ersättningen delas ut efter en specifikt upprättad process?

Att det görs en bedömning om ersättning som en myndighet säger ja eller nej till?

Att det dessutom går att bedöma om en högre ersättning som en myndighet sagt ja eller nej till?

Att en sedan har ett ja i sin hand, som sedan verifieras månadsvis?

Att det dessutom verifieras på krona och öre månadsvis.

Trots detta är vi assistansanvändare som kollektiv lömskare än någonsin skådat och vill inget hellre än att fuska och överutnyttja. Det är det alla egentligen vill, det här med att leva som andra är bara en utomordentligt kalkylerad förevändning för att ordentligt sabotera och underminera statens självutplånande goda ersättningssystem.

Som Emma Henriksson smart insinuerade så finns det andra ersättningssystem där myndigheten aktivt uppmanar till nyttjande, fast då är ju mottagaren givetvis inte en diabolisk assistansanvändare, så det är ju såklart inte ens jämförbart…

Eller?

Är det inte läge att när det gäller assistansersättning att Regering, Riksdag och myndigheter gör om och gör rätt i sin retorik och utgår ifrån principen om oskyldighetspresumption?

Bara en oskyldig tanke liksom…

Annonser

Faktiska kostnader

Posted in Uncategorized with tags , , , , , , , , , on januari 31, 2017 by litenbitchirullstol

Det finns ett otal epitet en skulle kunna applicera på myndigheten Försäkringskassan utan att vara i närheten av att tala osanning eller vara förolämpande, fast Lill bitchen ska inte göra det just i detta inlägg.

Det hon ska säga nu är egentligen inget nytt inslag i debatten, utan mer ett uttryck av att vara smått ställd och ordentligt frågande. Så alla som sitter inne på praktiska lösningar som är begripliga för att gå vidare i sitt liv som assistansberättigad, kom ba kom!

För vissa kommer detta inlägg vara kognitivt otillgängligt, men oroa er inte, i detta specifika fall tillhör ni en majoritet, så passa på att se det som sjukdomsvinst och njut…

Here goes!

Vad är meningen med avräkningsperioder var 6e månad om avräkning ändå görs varje månad?

Varför måste förhöjt belopp detaljredovisas, när det redan är beviljat?

Hur kan faktiska kostnader bara vara faktiska till en viss gräns?

Vem ersätter den faktiska kostnaden som åläggs den som erhåller assistansersättning att administrera de faktiska kostnaderna som ersättningen medför?

När är det tänkt att FKs hantering av assistansersättningen ska bli kognitivt tillgänglig?

Varför är FK bakåtsträvare när det gäller digital signering?

Med en stor skopa flax, så kanske någon kan tillhandahålla lite faktisk klarhet. Skulle vara trevligt variation till FKs alternativa fakta!

Hade helst sluppit…

Posted in Uncategorized with tags , , , , , , , , on januari 17, 2017 by litenbitchirullstol

Detta fantastiska svarsbrev emottogs, efter ett (från Lill bitchens sida) ovanligt artigt formulerat klagomål om Rullstolstaxis fenomenala oförmåga att komma i tid.

”Hej

Vi vill börja med att be om ursäkt för att det har tagit så lång tid innan du får svar från oss.

Vi har sedan en tid tillbaka problem med att beställda färdtjänstbilar inte dyker upp eller är försenade, trots att resenärerna bokar i mycket god tid innan. Genom avtalsuppföljning har detta påtalats för Taxi Kurir och Sverigetaxi som arbetar för att få upp kvalitén inom sin verksamhet, både genom utbildning av sina förare men även justeringar i sina trafiksystem så att taxibilarna bättre passar tiden.

Detta är en prioriterad fråga för Färdtjänsten och vi bevakar detta noggrant och vi ställer alltmer högre krav på taxibolagen.

Vi är ledsna över att du har drabbats så hårt och vår förhoppning är att du kommer att märka av en förbättring inom kort.

Vänliga hälsningar
Kundservice för färdtjänst och sjukresor”

Detta var i november.

Tänkte bara redogöra lite för vad som hänt nu två månader senare.

Rullstolstaxi är fortfarande inte i tid. Förlåt det var en lögn. De är kategoriskt aldrig i tid.

Däremot blir jag dubbelt meddelad om att de inte kommer i tid, av växel och förare.

Samtalen går till såhär:

Vxl: Hej, din bil kommer tyvärr bli sen…

Lb: Hej, otippat.

Vxl: Nervöst skratt

Lb: Vet du när den kommer?

Vxl: Nej, det beror på trafiken.

Lb: Ok, hej då. (för vad är poängen med att hyvla av Lisa för 180e gången om att bilen var förbokad långt innan?)

Samtal 2

Förare: Hej det är Taxi!

Lb: Hej Taxi.

Förare: Roat skratt följt av, är där om ca 5-10 min.

Lb: Ok, vi ses.(för vad är poängen med att hyvla av Taxi för 180e gången om att 5 och 15 inte är samma sak?)

Min stilla undran nu SLL är: När infinner sig inom kort? Och vad lägger ni in i begreppet förbättring? Är det tänkt att det kommer att märkas?

Och I know, Lill bitchen tillhör de där 2% av såndär okynnesåkandes jävel som inte kan vänta hela dagen på att komma till sin destination, när alla andra enligt kundenkäten alltid är supernöjda.

Men for F**ks sakes, ORDNA!

Livet

Posted in Uncategorized with tags , , , , , , , , on juni 16, 2016 by litenbitchirullstol

Lill bitchen är en sucker för romantisk skitfilm. Jane Austen filmatiseringar går på repeat så att dvd:n nästan kokar sönder.

Imorgon har ännu en skitfilm premiär. Livet efter dig. Den har de typiska skitfilmselementen, med stereotypa könsroller, bitterljuv episk kärlek och snygga skådisar.

Spoiler alert: I denna filmen är dock den snygga tokkära svinrike killen, helt jaula miserabel, så pass att han vill ha en enkelbiljett till Schweiz. Klart som fan han vill, han måste leva sitt liv kär, snygg, och rik annars, och vem sjutton vill det.

Nä, orsaken till hans självklara val att offa sig i Schweiz, är livet i rullstol och ingenting annat. Varför gör just detta att Lill bitchen reagerar?

Därför att människor inte förstår att just det, att liv i rullstol= vilja att självdö snarast, också är en stereotyp. En stereotyp som är enormt negativ och som har en enorm inverkan   gentemot personer med funktionsnedsättning och denna skitfilm spär enbart på detta. Detta i en tid då Lill bitchens liv och det som gör Lill bitchens liv möjligt ses som en kostnadsdrivande statlig utgift. Livet med assistans är inte ett livsstilsval. Det är ett liv. Något som enligt rättighetsdokument hit och dit, borde vara självklart. Samhällsklimatet säger dock snarare att det vore bättre om Lill bitchen bara skaffade en enkelbiljett till Schweiz…

Fast Lill bitchen har redan en tur- och returbiljett till Chicago och hon vill gärna åka dit, trots rullstol och allt. Vi får helt enkelt hoppas att varken hon eller någon annan inte faller offer för människors stereotypa uppfattning och inte blir kär och inte vinner på lotto, så att de inte gör helt om och ordnar ett oerhört tragiskt biljettbyte…

She’s back ish…

Posted in Uncategorized with tags , , , , , , , , on maj 30, 2016 by litenbitchirullstol

Nä, hon har inte dödat bloggen. Livet består bara av så mycket mer och dessutom så är Lill bitchen rätt frekvent omgärdad av idiotiska påfund, att det kändes som kvicksand att försöka urskilja vilket som skulle utgöra vettig och snäppet unik bloggtext.

Med det sagt, så ska hon göra en helt om och berätta något semi positivt. I know, det känns spontant lite obehagligt för Lill bitchen med, men testar och hoppas att ingen kräks eller ovännar på fejjan. Hon ska absolut inte göra det till en vana och döpa om bloggen till ”Gosig liten rullis” det arbetsnamnet är exklusivt för Tinder. Not!

Moving on… En av de saker hon gjort är att under ett års tid, gå ett ledarskapsprogram för kvinnor. Under tiden har hon åtföljts av en mentor. Det har gett många verktyg, många utmaningar och framförallt en nödvändig kick!

Så om du eller om du känner någon, som behöver en bra ledare/chef till företag, organisation, politiskt organ eller dyl med expertis inom tillgänglighet, MR, kollektivtrafik eller övergripande kompetens med touch av funktionshinderspolitik, give me a shout-out!

Och I promise, nästa inlägg, bitchigare än ever!

Gör det med en sång!

Posted in Uncategorized with tags , , , , on januari 28, 2016 by litenbitchirullstol

DO gjorde det inte, men DHR gör det!

Skönt! För att citera Pernilla Whalgrens dänga från 80-talet ”Våga vinn, satsa eller försvinn. Ta chansen när den är din.”

Nu prövas lagen och för att fortsätta sångcitaten ”come what may”. Det behöver bli nå jaula ordning i rättsvakumet som råder.

Personligen anser Lill bitchen som ni vet att Alice Bah Kuhnke ska göra om göra rätt och vill hon ha en signaturslinga så funkar Aaliyahs ”If at first you don’t succeed. Dust yourself off and try again. You can dust it off and try again”…

Snäppet mer…

Posted in Uncategorized with tags , , , , , , , , , on december 7, 2015 by litenbitchirullstol

”DO gör bedömningen att ingen diskriminering i lagens mening förekom i den aktuella situationen. Däremot för DO fram att det kan vara möjligt att Lars-Göran Wadén har blivit utsatt för diskriminering. Det är bussbolaget, VS Perssons Bussar som trafikerar denna sträcka för X-trafik, som ansvarar för att ingen diskriminering på grund av bristande tillgänglighet förekom för detta fall.

DO framför att det är oklart om Lars-Göran Wadén hade en tillräckligt varaktig kontakt med bussbolaget för att den anmälda situationen ska betraktas som bristande tillgänglighet. DO uppger även att bussbolaget har förtydligat för sina anställda vilka rutiner som gäller i fråga om tillgänglighet.”

Låt Lill bitchen beskriva vad som är snäppet mer än helt jaula idiotisk med detta:

1 Hur visar en sin  långvariga relation till en buss en inte kan åka med? Ska en ta en selfie med bussen varje gång en försökt åka? Ska en köpa månadskort för att manifestera att det är en långvarig intention och inte ett okynnes one-night bus???

2 Om hen blir kränkt, men att de i följd kommande personer inte blir kränkta, hur blev person ett då plötsligt inte kränkt alls? En gång, ingen gång?

3 Sen när är hen inte kund hos trafikhuvudmannen utan hos obskyr underleverantör?

4 Enligt DO själva: ”Vad krävs för att det ska vara tillräckligt varaktigt?
– Det är lite ovisst. Lagen utvidgades 1 januari i år och det finns ingen praxis än, men vi jobbar med att försöka tydliggöra vad som menas med varaktighet. ”

Ett sätt att tydliggöra denna ”lite ovissa” varaktigheten skulle kunna vara ett rättsligt avgörande, men i sann klåparanda ”jobbar de med att försöka”

 

Det börjar helt ärligt verka som att regeringen saknar Torsdagsaktionens sällis, men been there, done that. Alice Bah Kuhnke, hosta ur er ett förslag, det är inte kvantfysik. I detta fall kan Lill bitchen tom tänka sig att ta på sig ett pro-bono uppdrag, ifall ni behöver förstärkt kompetens.

Lill bitchen själv börjar få gammal grammofon känsla, Gör om göra rätt!

%d bloggare gillar detta: