Lill bitchen hade egentligen tänkt låta ämnet bero för att det är för sjukt jaula trist, men har känt av vissa irritationsmoment som behöver kommenteras.
Den egentliga freakshow egenskapen som programmet har är det ”sjuktglada gamla fingret” som leder skaran genom ödemarken. Blicken och de uppenbara multipla orgasmer hon får vid tanken av att få skjuta av ett lejon är seriously freaky!
Att de castat gnällspikar som börjar böla vid tältbyte gör bara skiten ännu tristare. Alla former av realitysåpa elakheter är bortplockade ur programmet. Var är örådet, svarta och vita kamelerna, snurrande stolarna eller telefonrösterna? Var är spänningen?
Speglingen av hur det egentligen skulle funka för personer med funktionsnedsättning är oerhört skev. Det handlar bara om fysisk uthållighet, något som faktiskt bara är en del av konceptet. Om Lill bitchen skulle ge sig ut på liknande äventyr så behövs en karavan med folk, en som drar invacaresängen, någon som monterar ihop femmannatältet till assistenterna som VILL campa en månad i Afrika, någon som släpar och monterar lyften och en elstation för att ladda permon och rampen vi får inte glöma rampen, men hey! Det heter ju mot alla odds…