Hade helst sluppit…

Detta fantastiska svarsbrev emottogs, efter ett (från Lill bitchens sida) ovanligt artigt formulerat klagomål om Rullstolstaxis fenomenala oförmåga att komma i tid.

”Hej

Vi vill börja med att be om ursäkt för att det har tagit så lång tid innan du får svar från oss.

Vi har sedan en tid tillbaka problem med att beställda färdtjänstbilar inte dyker upp eller är försenade, trots att resenärerna bokar i mycket god tid innan. Genom avtalsuppföljning har detta påtalats för Taxi Kurir och Sverigetaxi som arbetar för att få upp kvalitén inom sin verksamhet, både genom utbildning av sina förare men även justeringar i sina trafiksystem så att taxibilarna bättre passar tiden.

Detta är en prioriterad fråga för Färdtjänsten och vi bevakar detta noggrant och vi ställer alltmer högre krav på taxibolagen.

Vi är ledsna över att du har drabbats så hårt och vår förhoppning är att du kommer att märka av en förbättring inom kort.

Vänliga hälsningar
Kundservice för färdtjänst och sjukresor”

Detta var i november.

Tänkte bara redogöra lite för vad som hänt nu två månader senare.

Rullstolstaxi är fortfarande inte i tid. Förlåt det var en lögn. De är kategoriskt aldrig i tid.

Däremot blir jag dubbelt meddelad om att de inte kommer i tid, av växel och förare.

Samtalen går till såhär:

Vxl: Hej, din bil kommer tyvärr bli sen…

Lb: Hej, otippat.

Vxl: Nervöst skratt

Lb: Vet du när den kommer?

Vxl: Nej, det beror på trafiken.

Lb: Ok, hej då. (för vad är poängen med att hyvla av Lisa för 180e gången om att bilen var förbokad långt innan?)

Samtal 2

Förare: Hej det är Taxi!

Lb: Hej Taxi.

Förare: Roat skratt följt av, är där om ca 5-10 min.

Lb: Ok, vi ses.(för vad är poängen med att hyvla av Taxi för 180e gången om att 5 och 15 inte är samma sak?)

Min stilla undran nu SLL är: När infinner sig inom kort? Och vad lägger ni in i begreppet förbättring? Är det tänkt att det kommer att märkas?

Och I know, Lill bitchen tillhör de där 2% av såndär okynnesåkandes jävel som inte kan vänta hela dagen på att komma till sin destination, när alla andra enligt kundenkäten alltid är supernöjda.

Men for F**ks sakes, ORDNA!

Annons

Ett kort, kort

Ibland blir en aningen peed off av sopiga system och än sopigare byråkrati.

För några dagar (veckor, time flies, utkast, fortsättning följer…) veckor sedan förlorade Lill bitchen sitt färdtjänstkort (som i, fick det inte tillbaka av chauffören, ord mot ord, yada yada, -kort borta), vilket skapar rätt stora hinder i vardagen. Lill bitchen kontaktar då kundtjänst, hon måste ju ha ett nytt.

Förut kunde en åka om en bara hade memorerat sitt kundnummer (naturligtvis kan Lill bitchen sitt), men för att stävja fusk och oegentligheter har SLL förhindrat denna metod. Motsäger givetvis inte stävjande av fusk och oegentligheter men just denna metod skapar vissa hinder i praktiken:

1. Det tar fem dagar att få ett nytt kort
2. Har en ett jobb kan en inte vara hemma fem dagar.
3. Om en har generellt tillstånd så har en inte specifika arbetsresor.
4. Utan specifika arbetsresor kan en inte få arbetsresor utan kort.
5. För att få arbetsresor trots att en har generellt tillstånd krävs ifyllande av en blankett som ej kan fyllas i online och som måste skrivas ut och scannas, enligt blanketten ska denna vara underskriven och således torde den behöva scannas och skickas tillbaka, vilket en säkert kan ägna sig åt om en lyckas ta sig till jobbet för att använda en scanner.
6. Sjävklart kan kollektivtrafik användas om en som lill-bitchen har tur och bor vid tillgänglig sådan. Om det inte vore för det faktum att färdtjänstkortet också är ett access- kort som då också givetvis är borta.
7. Om en nu lyckas ta sig till jobbet, använda scannern, ansöka om arbetsresor, så förutsätter det att ens arbetsplats är konstant geografiskt, då du bara får arbetsresor mellan hemadressen och en annan given adress.
8. Om en teoretiskt tänker att en ger sig på plankning, vilket är halvknepigt då permobiler inte är så smidiga i spärrarna, så ska en dessutom planka igenom sin assistent som vanligtvis åker kostnadsfritt  på kortet som en numera inte har.
9. Sa Lill bitchen att det tar fem dagar att få ett nytt kort?

Kundtjänst har också en fantastisk respons när de inte ens försöker låta bli att låta chockade över att en har ett jobb och tycker det vara problematiskt att inte kunna ta sig dit på fem dagar. Här skulle en kunna behöva lite kompetensutveckling i hur personer med funktionsnedsättning lever. Och då är Lill bitchen fullt medveten om att hon i färdtjänst-termer är ”Sjukt unik” som inte bara jobbar utan gör det fem dagar i veckan och på olika platser, olika tider, olika dagar.

Vad vill då lill-bitchen säga med allt det här? Vi börjar med det självklara och ständigt återkommande tipset i denna blogg. Gör om gör rätt!

SLL, det känns som att ni kan hitta en metod för att stävja fusk och oegentligheter men samtidigt låta kollektivtrafikresenärer ändå ta sig till jobbet, eller varsomhelst för den delen. För Lill bitchen antar att ni noterade att det var ju endast resor till arbetet en möjligtvis kanske eventuellt skulle kunna få. Det här med fritid är högst överskattat enligt SLL-norm uppenbarligen.

Lill-bitchen skulle gladeligen och kan nästan våga sig på att säga tacksamt emotse en revidering av rutinerna vid förlust av kort och perioden då utskick av kort sker, som skulle göra det möjligt att ändå komma någonstans.

Lill bitchen förväntningar på färdtjänstförvaltningen är inte skyhöga, men tänker att en nytt system för korthantering inte borde vara helt orimligt.

(som kuriosa kan meddelas att det plankades något så djävulskt, all courtesy of SLL)

 

Etac! Nej tack!

År av erfarenhet av hjälpmedelsbranschen har lärt Lill bitchen att hjälpmedel och kundservice är två koncept som inte verkar gå ihop.

Som vanligt gick liftväskan sönder under Lill bitchens flygresa till Wien. Denna gång orsakat av Austrian Airlines. Givetvis erbjuder flygbolaget enligt EU-regler att ersätta väskan mot uppvisande av utsago på engelska, från återförsäljaren om pris och att produkten inte kan lagas, utan att en ny behövs.

Knepigt men inte omöjligt, tänker Lill bitchen.

Lill bitchen tänker fel. Det är tydligen stört omöjligt!

Först några turer med Hjälpmedel Stockholm om vem som är återförsäljare och om hur de ska läsa vidarebefordrade mail. För att fastställa att man minsann är ansvarig själv för sina hjälpmedel vid resor. Nähä? Som att Lill bitchen hade förväntat sig att landstinget skulle göra något, när väskan från första början tillhandahölls på nåder.

Efter eget  googlande framkommer att det är Etac som är återförsäljare i Sverige. Så Lill bitchen skickar iväg en ovanligt vänlig förfrågan om de kan hjälpa till.

Fick ordagrant detta svar:
”Vi har inget speciellt dokument för detta. Det är original fakturan som gäller den får du översätta i så fall.”

Hur i hela friden kan en kundservice svara så? Inte ens hjälpmedelsproducenterna inser hur beroende man är av sitt hjälpmedel och kan göra det där lilla extra.

Hjälpmedel Stockholm och Etac, tack! Verkligen, tack som fan!