Hög som ett höghus i Hässelbygård

blir man om man kommer hem till nymålade fönster. Det är nu lill bitchen undrar vad hon ska till Amsterdam och göra, kan lika gärna köpa lite tulpaner, bjuda hem de jag ska fara med och party on!

Nä, jag tar Amsterdam any day! Min lilla våning stinker utav bara fan och ommålningen syns inte ens så mycket, så det blir tyvärr inget wine and dine på det här bygget.

Till skillnad från i helgen. Då var jag på min som jag kallar det kvarterskrog, Dionysos. De har underbar mat och fantastisk personal. En klar favvo. Det är första gången på länge som vi åt ”svennemiddag” dvs när man äter vid fem, i vanliga fall intas middag någon gång mellan 19 och 21.30. Vi tänkte att det är lördagskväll, så vi blir nog ensamma… Nä men folk äter tydligen då. Lill bitchen är tydligen kontinentalt lagd.

Apropå kontinenten så längtar jag som en tok till en annan kontinent, till New York, men innan dess har jag faktiskt saker att se fram emot, Amsterdam, Opera, Hurts, Robyn och en och annan hemlis…

 

Annons

Je t’aime, Ja cie kocham, Aishiteru und alles, was sie jetzt sagt.

Okej lill bitchen är weird, det är  fastställt av ganska många. Å av den anledningen dyker smått underliga inlägg upp ibland.

En sms-dialog mellan mig och min nära kära vän, Min bara min S.

Lb Skickar ett MMS med en bild på min nya frisyr.

MbmS – Superfint hjärtat. Är du singel? (Vilket hon vet att jag är)

Lb – Fett singel! Hade jag varit bi eller gay hade jag hoppat på dig direkt.

MbmS – Och jag dig.

Även smått annorlunda kärleksförklaringar är viktiga, speciellt om man är som lill bitchen lite känslomässigt besvärad av ”Jag älskar dig” frasen oavsett om den ska sägas eller höras. Jag omskriver gärna kärleksförklaringar, små som stora, men jag menar dem lika mycket som om de sas rakt ut. Om du till exempel har fått eller får ett smeknamn av lill bitchen, oavsett om det är ett du gillar eller ett påtvingat, så är det en komplimang och ett tecken på att jag bryr mig om just dig…

”Finkulturens” avtryck

Råkade ramla över filmen ”Igen kan älska som vi” Den är så fin, inte bara nostalgimässigt… Eporna, norrlänningarna och stämningen. Å häromdagen visades en av de mest briljanta filmer som gjorts, ”Änglarnas stad”. Skickligt att få någon (läs lill bitchen) att böla som en tok åt att Nicolas Cage njuter av ett päron…

Filmen som inspirerat mig att parallellt med min fantasyfrossa läsa Hemingways ”A beautiful feast”.

Ja, egentligen var detta bara ett kulturreferat från veckan, men riktigt bra film och böcker lämnar sina avtryck.

I övrigt var detta veckan då Skatteverket visade hur pinsamma de är, veckan då amning och filmkultur a la Helena Bergström tydligen behövde debatteras och veckan då jag återigen fascinerats av politikers retorik. Även detta är underhållning som på sitt sätt ger avtryck.

Som bonus får ni två citat från veckan:

1) Catharina Westphal ”Jag hade också kunnat bli en Westling” fenomenalt roligt.

och

2) Sjukt roliga Sheldon Cooper i Big bang theory ”You have to check your messages, Leonard. The leaving of a message is one half of a social construct, which is completed by the checking of the message. If that contract breaks down, then all social contracts break down, and we descend into anarchy.”

A trivial pursuit…

Okej, doktorn vill inte skriva ut penicillin, men gärna preparat som kan ge bieffekter så som blod i snorsekretet, överkänslighet mot koffein, nervositet och sömnsvårigheter… En frisknar till jäligt fort, bara av att läsa bipacksedeln.

Jag har följt en miniserie om bygget av ett kloster, krig, prinsar och prinsessor, munkar, häxeri och maktkamp under 1100-talet. Titel på engelska: Pillars of the earth, på svenska blir det givetvis: svärdet och spiran??? Va??? Hur då? Titeln ska väl ändå på något sätt härleda till handlingen och visst det fanns svärd och spiror, men då kunde den lika gärna hetat hästar och häxor för det fanns också med. Vissa saker borde bara inte översättas.

Ett poppis träningsfenomen är poledancing. Jag är helt med på den. Att strippa, utan att det ser ut som ett klipp som kan tävla i Americas funniest home videos, är ett fysiskt konststycke. Hade lill bitchens inte behövt en rullstol, så skulle min fysiska farkost lätt få syssla med strippträning… MEN och som ni förstår ett STORT MEN, att det finns poledancing för barn är bara galet. Varför vill man att barnen gör det? Och hur förklarar man åmandet runt en stolpe? Funkar inte jazzdans? Att man som vuxen gör det som kul grej är väl en sak, men poledancing för ungar är beyond me!

Vid sidan av det oväsentliga finns det högst väsentliga!

Idag för ett år sedan kom mardrömmen som nu är verkligheten, verkligheten utan min storasyster. Jag saknar dig var du än är, jag älskar dig var jag än är. Idag brinner ljuset för dig!

Här är en låt, från en skiva som hon hittade hos mig och spelade så ofta att jag fick gömma den, det är typ fyra år sen och jag kräks nästan ändå än idag, men den var bra innan storasyster hittade repeatknappen. Enjoy!

Catch me when i fall for you

Mmmm som i…

Minimal aktivitet på bloggen i en vecka när man har snor ta mig satan överallt.

Lill bitchen har dock några små glimtar som kom igenom snordimman.

I en svag stund gav hon sig på att försöka se, Låt den rätta komma in. Efter 20 min höll hon på att ruttna av tristess, det enda intressanta var en snubbe som mördades, för att dräneras på blod och då satt jag bara och irriterade mig på den sopiga metod som användes… Ska nog börja följa Dexter i alla fall…

Gick vidare till Let’s dance och det enda som var roligt med det var deltagarnas spontant råsnuskiga skämt. Som när ryttarinnan säger att hon inte kommer rida sin partner… Men inte kul nog att se färdigt allt.

När man är förkyld, blir man lätt lite lomhörd, så istället för att höra när du inte kan, vill eller får röka i reklamen, så har jag hört när du inte kan, vill eller får runka… Å varje gång har jag tänkt… Va, vad säger dom??? Det var kul nog ett par dagar, men för att bota leda och förkylning var jag så tvungen att ta en shoppingtur.

Det var en ganska sedvanlig shoppingrunda men ibland ramlar man på dem… släktet ”fröken perfekt”… Tjejer mellan 25-30 år, med perfekt mörkbrun hästsvans, pärlörhängen, ljusblå blus och med en väska som är funktionell för den rymmer träningskläderna också. Hon är enligt sig själv perfekt, men notorisk med duttande för att alltid uppfattas så också… problemet är att alla runt i kring anser att hon bara utstrålar alldaglighet, konstlad perfektion och är helt utan originalitet. Så över en latte kan man ibland få möjlighet till observation utav människor, denna gång hamnade ”fröken perfekt” under lupp.

Är lill bitchen frisk nu? Ja, men folk som läser denna blogg kanske tvivlar… Det är en hårfin linje mellan genialitet och galenskap…

Mamma, pappa, barn

För lill bitchen började det nya året med Ivanhoe och med att bli lite krasslig. Inget direkt uppseendeväckande.

För min kompis började det med den eviga vårdnadstvisten med sitt ex som denna gång inte vill lämna tillbaka barnet, fast vårdnadsavtal finns. Exet kommunicerar i princip enbart via sms. I ett års tid, har han varit överjävlig och hon är fullkomligt maktlös. Var går gränsen för att inte samarbeta? Uppenbarligen inte vid att vägra kommunicera. Uppenbarligen inte vid att vägra skriva på folkbokföring eller passansökan. Uppenbarligen inte vid att följa vårdnadsavtal. När? En förälder kan i princip jävlas i 18 år och den andra får bara gilla läget. Helt sjukt!

Min andra kompis som är lärare får ibland hålla två utvecklingssamtal för att de separerade föräldrarna vägrar gå på samma. Fortfarande helt sjukt!

Lill bitchen kan ganska snabbt konstatera att hon har haft tur med sina förädrar, tyvärr gick min pappa och dog alldeles för tidigt, på torsdag är det 10 år sedan vår familj oväntat och oåterkalleligen förändades.

Livet förändras oavsett om man vill eller inte, att ägna tid åt att fucka-upp livet för någon man älskat och för sina barn som man borde älska mer än något annat, är enligt lill bitchen heeeelt galet.

Som sagt 2011 börjar tveksamt för en del av oss.

För att visa en del av övergången till det här året så får ni se lill bitchen som snögubbe och lite passande musik till inlägget.

Mamma, pappa, barn