Variation i all ära

Ni som följer Lill bitchen vet att hon ondgjort sig över det förfärligt fjantiga uttrycket ”funkis”. Fick i morse veta att det börjat florera ett nytt (iaf för Lill bitchen) ännu  mer sopigt begrepp. Nämligen ”funktionsvarierad”

Vilken pappskalle lanserade det här tramset? Varför? Behöver vi förvirra gemene man ytterligare? Här har nästan varenda kotte hajat, att yppar du ordet ”handikappad” så svär du i kyrkan och bör hålla utkik efter inkvisitionen. Ska vi då när kottarna som vill  framstå som pk, som äntligen har tragglat ”funktionsnedsättning” och fått det att kanske fastna, mindfucka dem fullständigt och byta till ”funktionsvarierad”

Nä, vilka dessa innovatörer än är, så får de skärpa sig!

Variation i all ära, men på det här sättet? Hårt nej!

Annons

Etac! Nej tack!

År av erfarenhet av hjälpmedelsbranschen har lärt Lill bitchen att hjälpmedel och kundservice är två koncept som inte verkar gå ihop.

Som vanligt gick liftväskan sönder under Lill bitchens flygresa till Wien. Denna gång orsakat av Austrian Airlines. Givetvis erbjuder flygbolaget enligt EU-regler att ersätta väskan mot uppvisande av utsago på engelska, från återförsäljaren om pris och att produkten inte kan lagas, utan att en ny behövs.

Knepigt men inte omöjligt, tänker Lill bitchen.

Lill bitchen tänker fel. Det är tydligen stört omöjligt!

Först några turer med Hjälpmedel Stockholm om vem som är återförsäljare och om hur de ska läsa vidarebefordrade mail. För att fastställa att man minsann är ansvarig själv för sina hjälpmedel vid resor. Nähä? Som att Lill bitchen hade förväntat sig att landstinget skulle göra något, när väskan från första början tillhandahölls på nåder.

Efter eget  googlande framkommer att det är Etac som är återförsäljare i Sverige. Så Lill bitchen skickar iväg en ovanligt vänlig förfrågan om de kan hjälpa till.

Fick ordagrant detta svar:
”Vi har inget speciellt dokument för detta. Det är original fakturan som gäller den får du översätta i så fall.”

Hur i hela friden kan en kundservice svara så? Inte ens hjälpmedelsproducenterna inser hur beroende man är av sitt hjälpmedel och kan göra det där lilla extra.

Hjälpmedel Stockholm och Etac, tack! Verkligen, tack som fan!

Minimix

Lill bitchens inlägg på bloggen har allt mer lyft funkpol och skippat referat från livet.

Somliga hänvisar till att det beror på allt för mycket fokus på jobbet istället för på fritiden överlag, andra till att det är en indirekt reaktion på kaskadkräkandet av selfies, instagramfoton och övrig egouthängning på nätet, ytterligare några hänvisar till Netflix och HBO.

Sanningen ligger någonstans där emellan, och i det faktum att läsarna uppskattar att man delar med sig av idioti inom funkpol. Så ni vet, som allt annat, utbud och efterfrågan…

Gör dock en liten minimix denna gång.

Bowling tillsammans med alkohol är ett koncept Lill bitchen kan förstå.

Vita medelklassmän, i åldern 45-55, med fru och barn, är ofta rätt trista typer, även på fest.

I Kina finns det bebisluckor, där man kan dumpa sina oönskade barn. Majoriteten av dessa barn har en funktionsnedsättning. Hela fenomenet är tragiskt och fruktansvärt på så många sätt.

Lagrådet börjar hytta med näven, på flera sätt, men nästan mest glädjande för en ”professionell massproducent av remissyttranden” som Lill bitchen är, är skopan till regeringen om den korta tiden att avge yttrande om ändringar i PBL. Även kring diskrimineringslagen kom en del vettigt. Helt rätt! Go lagrådet!

Nä nu kallar veganpajen, serierna och världsfreden…

Lektion 1: Sluta sprida dynga

I SvD kan man idag kan man läsa följande ledare: http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/bryr-sig-ullenhag-mer-om-foretag-an-manniskor_3336334.svd

Det finns flera meningar, men en mening särskilt som sabbar Lill bitchens helgpepp, extra mycket. ”Om alternativet till tillgängligt kafé är inget kafé alls är ingenting vunnet för någon.”

Sanna, Sanna, Sanna! Nu är du lite väl simpel i din omvärldskunskap, men don’t fear Lill bitchen is here! Hon ska hjälpa dig att vidga dina vyer lite eller göra ett försök åtminstone, det är egentligen mest upp till dig.

Lektion 1.

Det handlar inte om att vinna något. Det handlar om att du och jag ska ha lika förutsättningar och möjligheter.

Det handlar om att personer med funktionsnedsättning, flera gånger per dag, alla dagar, alla år, måste reflektera över hur något är byggt för att veta om vi kan befinna oss där. Oavsett vad vi ska göra där. Hur ofta behöver du göra det? Varför är det en vinst för oss att slippa göra det? Ser du det som en vinst att du slipper eller ser du det som en självklarhet att du inte behöver? Lill bitchen förutsätter det senare. Varför Sanna, ska det enligt dig inte vara självklart för oss med funktionsnedsättning att slippa, precis som det är för dig? Och hur kommer det sig Sanna att det är ok att kalla våra kommentarer för syrliga i det läget?

Och för att du inte ska göra ännu en tankevurpa, så kan Lill bitchen upplysa dig om att det SKA vara självklart för oss att slippa behöva tänka så. Därav en lagstiftning om bristande tillgänglighet som , diskriminering. Därav är mängden undantag inte rimliga. Vi vill uppnå att alla har samma villkor och samma värde.

Så Sanna, fundera några varv till, sluta förminska människors värde och försök åtminstone att bidra till ett samhälle för alla, å i just ditt fall, krävs inte så mycket mer än att sluta sprida dynga!

Imponerad? Nä, inte alls faktiskt.

Lill bitchen börjar nu, när den ”historiska” dagen drar mot sitt slut, inse att hon är rätt ensam om att inte vara särskild impad av den nya diskrimineringslagen.

Å det är helt ok att ni tycker Lill bitchen agerar som en bitterfitta, som inte ser det”stora symbolvärdet”.

Hurra på, för all del, men ha det här med dig i ditt tjoande:

Ingen av de övriga diskrimineringsgrunderna är villkorade till antalet anställda i näringen.

Att det är typ åtta ”kriterier” som ska uppfyllas innan det ens är snack om bristande tillgänglighet.

Att PBL urholkas som bara den, för att den nya lagstiftningen ska existera.

Så nej! Lill bitchen kommer inte sätta i sig en rampformad tårta, skjuta av hela sin årslön i raketer eller hänga upp en guldinramad bild på Erik Ullenhag.

I det här fallet känns det helt ok att vara en partypooper.