Lill bitchen har gått all in i julmyset IRL och tänkte därför skippa mys pyset i detta inlägg.
Förutom julmys så är denna tid förknippad med sammanfattning och bokslut av året som gått. Lill bitchen tänkte inte ge sig på något så avancerat. Hon vet knappt vad hon höll på med förra veckan än mindre för ett halvår sedan. Hon tänkte dock beskriva ett fenomen som hon tycker blivit allt tydligare under 2012.
Det här med tillgänglighet och användbarhet (i forts förkortat tgh) är numer enbart en nyhet för ytterst få. Under 2012 har det däremot blivit allt mer tydligt att det är en nyhet att tgh inte bar berör den individ som har funktionsnedsättningen utan alla. Visst den omedelbara negativa effekten av bristande tgh kan vid en snabb analys te sig påverka bara individen, fast sedan tar man ett tankevarv till.
Alla som på något sätt har en relation till lill bitchen påverkas av bristande tgh. Alltid måste en analys göras om det funkar för henne, inte på grund av att hon är en knepig individ utan för fysiska begränsningar i miljön.
Allt oftare vill människor i lill bitchens omgivning att hon ska ”kompromissa lite” och det blir allt svårare att förklara att det redan är det hon gör.
Aldrig någonsin skulle det byggas hus där de översta våningarna inte var brandsäkra för att man kompromissade.
Aldrig någonsin skulle det byggas hus där de översta våningarna inte hade värme för att man kompromissade.
Aldrig någonsin skulle det byggas hus där det på de översta våningarna inte gick att andas för att man kompromissade.
Jämt och ständigt kompromissas det med tgh och tydligen är det tom okej. Ministrar uppmanar tom till det.
Från och med nu tycker lill bitchen att vi alla ska kompromissa lite. Vi skiter i om vi brinner inne, vi fryser och vi låter bli att andas.
Om vi alla kan hjälpas åt och dra vårt strå till stacken så kan vi nog få fart på byggandet.
Att det finns en generation som tycker ”va härligt att du får komma ut lite” kan jag leva med, de är födda 1920, för dem är det stort.
Fast om man är född 1940 och framåt och tycker det är ”härligt”. Då är det nog läge att tänka om. För er ”härlighetstyckande 40-talister” är rullator- och rullstolseran i antågande och om ni vill behålla en tillstymmelse av er levnadsnivå, så är det hög tid att omvärdera begreppet ”härligt att få komma ut lite”. Fast ni kanske till pensionen ser fram emot en tillvaro av begränsningar???
Vad vet egentligen en 78 som lill bitchen om världen…